Nämnden Svenska rum
Pöytäkirja 29.09.2022/Pykälä 88

5633/02.02.00/2021

Nämnden Svenska rum 29.09.2022 § 88

§ 88

 fornamn.efternamn@esbo.fi

 Växel 09 816 21

Förslag Direktör för sektorn för fostran och lärande Rinta-aho Harri

Behandling 

Ordförande understödd av Becker, Lundén, Norrgrann, Ramm-Schmidt, Hertell och Ahlefelt gjorde följande ändringsförslag till första delen av föredragandens beslutsförslag:

"Nämnden Svenska rum lämnar bifogade förslag till budget för år 2023 och ekonomiplan för 2023-2025 för beredningen av stadsdirektörens budgetförslag med följande tillägg och noteringar:

Nämnden ser det som viktigt att stadens ekonomi balanseras systematiskt under de kommande åren. Esbo stad bör ändå inte skära i service för barn och unga. Speciellt vill nämnden att inbesparingar inte görs inom resurserna i den grundläggande undervisningen, gymnasiets kursutbud eller resurser för dem med behov av extra stöd.

Nämnden ser det som viktigt att det finns tillräckligt med vuxna i skolorna och småbarnspedagogiken och att man arbetar systematiskt för att reparera de negativa effekterna coronatiden medfört.

Sektorn ges möjlighet att göra tekniska preciseringar i budgetförslaget.

Nämnden understöder pilotprojektet för att anställa biträden i daghemmen.

Nämnden gör ett tillägg på 200 000 € till förslaget i bilagan med följande noteringar:

Timresursen hålls på nuvarande nivå och gruppstorlekarna ökas inte från nuvarande inom den grundläggande utbildningen de extra resurserna styrs till den grundläggande utbildningen. Tilläggsresurserna används på att öka vuxnas närvaro i skolan, stödja elever i behov av extra stöd och reparera effekterna coronatiden medfört nämnden stöder inte att en ny tjänst för byråsekreterare införs inom förvaltningen. I stället utreds hur man kan prioritera arbetsuppgifterna så att arbetsmängden är lämplig. Målsättningen är att vardagen fungerar i skolorna och inom småbarnspedagogiken.

Nämnden Svenska rum har tagit del av nämnden för fostran och lärandes utlåtande om budgeten för år 2023 och ekonomiplan för åren 2023-2025 och noterar följande:

Medeltalet för antagningen till Mattlidens gymnasium skall inte stiga från det nuvarande och motsvara medeltalet för antagning i Esbos finska gymnasier.

Inom Svenska bildningstjänster kan man inte kraftigt öka andelen privat småbarnspedagogik eftersom det inte finns aktörer som ordnar småbarnspedagogik på svenska satsningarna på att åtgärda problemet med otillräcklig personal inom småbarnspedagogiken skall omfatta också svenska sidan med motsvarande resurser."

Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om hennes ändringsförslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget.

Föredraganden anmälde avvikande åsikt till beslutet gällande utgiftsökningarna, som fattades av nämnden Svenska rum.

Beslut

Redogörelse 

Utgångspunkten för beredningen av budgeten för 2023 och ekonomiplanen för 2024-2025 utgörs av Berättelsen om Esbo, riktlinjerna och målen för programmet En ekonomiskt hållbar stad, som godkändes av fullmäktige 2020 och uppdaterades i juni 2022, den allmänna ekonomiska situationen och utvecklingen i omvärlden samt statens plan för de offentliga finanserna och programmet för kommunernas ekonomi. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och de poster som överförs i anslutning till den har en betydande inverkan på planeringen av ekonomin åren 2023-2025. Finansministeriet har bedömt att den strukturella obalansen i den kommunala ekonomin kommer att förvärras från år 2024. Finansieringsbasen för år 2023 förbättras ännu av de högre skatteinkomsterna under social- och hälsovårdens och räddningsväsendets övergångsperiod. Dessa korrigeras år 2024. Utsikterna för Esbo stads finansieringsbas för åren 2024-2025 är klart sämre än för år 2023.

Planeringen av ekonomin sker under mycket osäkra förhållanden på grund av Rysslands anfallskrig och finansieringsmodellen för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Utsikterna för världsekonomin skuggas av det pågående kriget, de stigande energipriserna och den därav följande accelererande inflationen i hela världen. Energimarknaden befinner sig i ett instabilt läge. Euroområdets ekonomi lider avsevärt av kriget. Utsikterna för den närmaste framtiden är mycket osäkra och ledande indikatorer tyder på en avstannande tillväxt.

Enligt Finansministeriets konjunkturprognos för sommaren avtar den ekonomiska tillväxten och inflationen ökar mer än beräknat. Enligt prognosen kommer Finlands bruttonationalprodukt att öka med 1,4 procent år 2022 och med 1,1 procent år 2023.

År 2022 beräknas inflationen uppgå till i genomsnitt 5,8 procent mätt enligt det nationella konsumentprisindexet. Höjningen av priserna är till största del en följd av de stigande energipriserna. Också livsmedelspriserna har stigit allt snabbare. De stigande priserna på energi och råvaror har börjat synas också i priserna på varor och tjänster.

Sektorerna/resultatområden utarbetar sina budgetpropositioner så att de ryms inom budgetramen. Vid beredningen av sektorernas/resultatområdets budgetramar har man tryggat nivån på de nuvarande tjänsterna och svarat på de uppgifter som lagen förutsätter samt på ökningen av servicebehovet och kostnadsnivån. Beredningen av ramarna för driftsekonomin har gjorts på resultatenhetsnivå. Vid beredningen utgår resultatenheterna från ramarna för projektet En ekonomiskt hållbar stad. I ramarna beaktas tillväxten enligt det så kallade basscenariot och de årliga tillväxtstävjande produktivitetsmålen i programmet En ekonomiskt hållbar stad. I tillväxten enligt basscenariot har man beaktat ökningen av målgruppen för tjänsterna eller servicebehovet, förändringen i prisindexet för basservice som på ett bra sätt beskriver kommunernas kostnads- och löneutveckling samt de produktivitetsmål som uppställts i det uppdaterade programmet En ekonomiskt hållbar stad. I ramen har man beaktat de ekonomiska konsekvenserna av lagändringarna som sektorerna framställt, förberett sig på avtalshöjningar enligt det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn samt slopandet av den pensionsutgiftsbaserade pensionsavgift som Keva tar ut av kommunerna och de anslag som den ersättande utjämningsavgiften förutsätter. För sektorerna/resultatområdet ges utgiftsramens totala tillväxtprocent, enligt vilken beredningen av budgeten görs.

I utvärderingsberättelsen för 2021 anser revisionsnämnden att programmet för produktivitet och balansering av ekonomin måste genomföras för att en hållbar balans i stadens och koncernens ekonomi ska nås och för att staden ska anpassas till de förändringar som reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet medför. Esbo stad ska målmedvetet fortsätta genomföra och effektivisera balanserings- och produktivitetsåtgärderna så att stadskoncernens ekonomi kan uppnå en hållbar balans, samtidigt som basservicen för invånarna tryggas.

Fullmäktige godkände 13.6.2022 produktivitets- och anpassningsprogrammet En ekonomiskt hållbar stad som helhet. Programmet har uppdaterats med ändringar som reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet medför. Genom programmets åtgärder och riktlinjer eftersträvas en anpassning på 116 miljoner euro inom driftsekonomin före utgången av fullmäktigeperioden 2021-2025 och en sänkning av investeringsnivån med tio procent åren 2021-2030. Programmet förbättrar Esbo stads förmåga att anpassa sig till de ekonomiska förändringar som reformen medför. Programmets 37 riktlinjer styr planeringen och ledningen av stadens verksamhet och ekonomi, fördelningen av resurser och beredningen av beslutsfattande ända fram till år 2025. Målen för riktlinjerna förverkligas genom resultatenheternas produktivitetsåtgärder, som ingår i budgeten.

Utgångspunkterna för förslaget till budget för sektorn för Fostran och lärande 2023

Sektorns verksamhetsinkomster ökar med cirka 1,1 miljoner euro, det vill säga med cirka 3 procent jämfört med den justerade budgeten för år 2022. Ökningen hänför sig främst till förändringen i anordnandet av eftermiddagsverksamheten, då staden till följd av konkurrensutsättningen våren 2022 erhåller alla klientavgifter.

Verksamhetsutgifterna ökar med cirka 31,7 miljoner euro, det vill säga med cirka 4,3 procent jämfört med den justerade budgeten för år 2022. Det ska beaktas att budgeten för år 2022 inkluderar elevvårdens utgifter som är en del av välfärdsområdets budget år 2023 samt de tidsbundna tilläggsanslag som sektorn erhöll för budgetåret 2022. Ökningen av utgifterna beror huvudsakligen på ökade personalkostnader, köp av tjänster och lokalkostnader. Ökningen av personalkostnaderna hänför sej till löneförhöjningarna, förändringar i lönebikostnader, ett ökat antal prestationer framför allt i gymnasieundervisningen samt lagförändringarna inom småbarnspedagogiken. Ökningen av köptjänsterna beror främst på att de interna tjänsterna blivit betydligt dyrare samt på måltidstjänsternas prisjusteringar. Utgifterna ökar även då eftermiddagsverksamhetens producenter kompenseras för inkomstbortfallet.

Beslutshistoria

Bilaga

Tilläggsmaterial

För kännedom